This Is Who I am!! 💋🧚‍♀️💋

Tänk om allt det här bara var en Dröm... Tänk om verkligheten här egentligen bara är en illusion av bilden omgivningen speglar. Vem säger att min sanning är så olik någon annans sanning? Vad är sant och vad är falskt? Är det så att den känslosamma bild jag ser, känner och hör, Egentligen bara en sida av speglen som vi vill se den?
Om illusionen sen bara är uppstår tidvis är den mer eller mindre på riktigt då, eller skapar det utrymme för andra dilerium som inte finns i denna världen? Hur många gånger ska den vilsna varelsen skutta in i den magiska skogen hoppfull och leende, för att stunden efter komma utspringande med hungriga vargar efter sig? Gömma sig långt bort för få såren att sluta blöda samtidigt som hungern efter mer lockar fram modet att smyga mellan träden, suset från skyn viskar stilla kom, men är det skogets Rå som kallar en långt ner i fördärvet eller slutar man bara lyssna den dagen kroppen inte orkar ta mer smärta eller gnistan inombords dör ut?
Varje steg syns i dyn , Varje sår blir slutligen ett ärr av tidens gång, Varje soluppgång öppnar möjligheter, Varje solnedgång gömmer hemligheter, hemligheter som lyser starkare varje stjärnklar kväll, Möjligheter som håller hoppet vid liv. Hoppet om att aldrig sluta tro på ljus efter mörker, att en stängd dörr öppnar en annan. För vems illusion är Sann? Letar vi stjärnor fast månljuset egentligen är för klart, för starkt? Slungas mellan verklighet och fantasi där den egenteliga fasen om den starkaste känslan av dom alla... Skulle du lämna mig blödande på marken eller skulle du vårda såren som skapats?
Skulle jag gömma mig i mitt inre tills vingarna läkt och de är redo att bära mig?
Eller skulle en ny illusion skapas innan den gamla dött ut?
Vem vet egentligen hur en sanning ser ut... Allt ligger i betraktarens öga hur världen ser ut... Minut för minut i ett oändligt universum utan Början... Utan Slut!

Vem Fan Tror Du att du Är?!?!
Slit å släng när d passar dej!!!
In ut in ut...dubbel moral Ftw!!
Nej du tar man ett skåp med sig... Lite dejavue på den... Inte första gången... Då får man ta med skåpet hem igen.

Jag säger bara F U... Hoppas allt det här Värt det'

Ska börja med att säga att den här veckan har varit bland dom längsta på länge... Om det beror på omställningen eller att vädret varit såååå mycket vinter och så liiite vår lämnar jag osagt.

Tänkte jag skulle ge mig ut i dejt världen för att skapa lite nya erfarenheter... Men den djungeln är ju nästan lite genomträngande stressfull och ganska dryg....
Jag menar först ska man bestämma sig för vad man söker som är viktigaste egenskaperna i en potenciell partner... Sen uppge allt som gör att just jag sticker ut ur mängden... Därefter hur seriösa svar man vill ha... För mycket/lite självkänsla, lika/olika egenskaper jämfört med en själv, världssyn, religion och listan blir sjukt lång... När du väl är klar där så är det ju bra om man bestämma lite vilka åldrar, vart någon bor och om dom har barn.

Nu kan din profil skapas.... Och sökmonitorerna rullar igång....
Efter ett tags bara snabb kikningar så ligger besökarna på en ca 150 om dagen....
* Av dessa ca 150 blir ca 70-80 meddelande i inkorgen varje dag
* Av dessa 70-80 medd. Sållar man bort så man har ca 10 man svarar på
* Av dessa 10 medd. Så kommer alltid samma frågor och svar som en början på en ny bekantskap
* Av dessa 10 medd. Så tröttnar man på att upprepa sig efter ca 5 konversationer och resten ligger bara oläst.
* Av restera 5 så leder det vidare med kanske 1-2 möten på nån offentlig plats
Och oftast slutar med att intresset inte var så stort eller kemin stämde kanske inte ....
Tillbaks på rutan ett och börja om igen... Uttröttande och med lite mindre tålamod än sist...
Så är det ett alternativ att nät dejta eller det blir som ett drygt heltidsjobb du avskyr att gå till varje dag?!?!

Finns det ett bättre sätt att finna någon likasinnad samtidigt som man utökar bekantskaps kretsen?!

Eller är det så enkelt att den energin kommer finnas där när man verkligen känner sig redo igen?!

Vissa dagar känns såklart allt mycket tyngre, ju djupare spåren sitter ju svårare är dom att radera.
Samtidigt som jag vet att allt blir bäst såhär så är det klart att varje minne, varje spår, varje speciell liten sak sitter med superlim och jag står där med en spatel och försöker skrapa bort det från väggen.
Såren är fortfarande öppna men det kommer en dag när dom läkt, jag måste bara låta bli att höra allt det där som gör ont och sluta titta in i spegeln på alla dom drömmar som grusades.
Ingenting är omöjligt och med rätt Motivation kan man ta sig hur långt som helst genom eld,vatten, luft och jord.

För sakens skull har jag insett vilka fina vänner jag har runt mig som är extrema på att lyfta magin lite högre bara för att dom kan... Det är Jag tacksam för <3 <3 <3

Fredag blir en sjukt spännande blandning av chill out och kvalitets häng men Flickan närmst mitt Hjärta Emelie.

Lördag kommer bestå av ännu ett Galet upptåg med dom allra Bästa... Först tjejhäng i garderoben så klart men Singel mission till Köpenhamn och Phaxe party... Sjukt många människor som ska mötas upp både där och på väg dit :) :)
Ser defenitivt fram emot kommande skvallerblaska angående det... :P :P

Podcast på G för övrigt...

Time to go... C Ya All!!

Jag börjar känna igen mig själv igen...
Jag börjar se saker klarare än nånsin, och framförallt se rakt igenom och hur den ena konskvensen efter den andra skulle sett ut.

Jag lyder mitt eget råd den här gången, läs inte sånt du inte vill höra.
Skaka av allt som bara ger dej negativ energi och stäng av allt som gör dej illa.
Jag menar vem har rätt att bestämma hur jag ska må inombords?!

Nånstanns måste foten sättas ner för vad som är ok och inte, och min gräns har sakta förflyttats... Tänjts och gud vet vad... Men nu är den korsad.
Och allt det här är inte ok!!!
Jag ser dej även om du inte är här, jag känner dej bättre än du tror och har tröttnat på att det blir såhär, där alla andra gör fel.

Jag vet vad jag vill ha ut av mitt liv, Jag vet vad jag söker och hur jag vill leva och tänker aldrig nöjja mig med mindre.

Process återuppbyggnad påbörjad...
En dag ska jag vakna och bara känna mig fri inombords, En dag ska jag vara tillbaka som just Jag!

Over N Out!

Jag skulle kunna skriva om mina känslor, tankar eller funderingar.... Men det skulle inte göra någon varken Lyckligare eller nån skillnad alls faktiskt.
Jag skulle också kunna skriva om hur dålig du är, eller hur illa du gjort mig men det skulle inte göra varken till eller från för någon alls.
Jag skulle kunna skriva om hur dum jag känner mig som antog eller hade en annan tro om mig om dej om oss, men det skulle bara föda ännu mer tankar som är helt oväsentliga nu.
Jag skulle kunna skriva om allt jag Saknar, men det skulle samtidigt innebära att allt de där jag trott på faktiskt hade hänt.
Nu vet jag Bättre, Nu vet jag Mer
Att allt det här var en Saga utan ett Slut
Och skogens rå, Lockade mer än att vi två va två.
Först nu är Jag alena sen vi först sågs
Först nu ska Jag leva som en inte två.
Jag vet att min livs historia inte är menad att vara olycklig och tom
Och att Solen kommer pryda min Rosa värld och Hoppet kommer att sätta mitt Hjärta i blom.
Dags att ta på Masken och stänga Själens port, Hoppas att innerligt våren kommer fort...

Roll over and play dead.... -Check!!
Idag är ingen bra dag, huvet värker sönder och samman.

Att somna med en given känsla i kroppen... Att vakna i ett tomrum... Att bara veta en massa utan att fråga.... Att bara inse tanken som ett faktum.

Ibland avskyr jag att ha förmågan att veta mer än jag vill, ibland räddar just den förmågan mig också, men som ging och gang så finns där ingen sol utan moln och där finns inget rätt utan fel.
Ingen början inget slut bara konstant förändring...

Jag har löst så många stora bekymmer jag burit på senaste året... Bit för bit faller allt på plats, ändå lyckas jag hålla mig kvar i ett självdestruktivt skade betende där jag vet vad jag är värd men ger inte mig själv chansen att lyfta och ta emot det.
Säger till mig själv att det är dags att släppa bly tyngderna... Men höll ändå kvar en del av dem i handen som bara vägra släppa greppet.

Jag har nog aldrig så bra byggd grund att stå på som jag har nu egentligen om jag bara ser till det viktiga bitarna... Inga strider, inga ekonomiska bekymmer, allt med barn löst ect ändå känner jag mig inte hel.
Eller så behöver min själ vila och läka från allt det där som tagit så mycke energi under så lång tid och så många år att bara nå punkten jag står på idag.

Vilsen, trött och ofokuserad är inte ett alternativ i min nya verklighet.
Även om jag som mest hade behövt känna mig liten igen... Krypa upp i en famn och bara få höra att allt löser sig till det bästa, så vet jag att det bästa blir först om jag slutar fokusera på det som är fel för mig och då först då kommer jag hitta det som är rätt.

Någon som accepterar och Älskar mig för den Jag är, Och vill ge allt det där tillbaka som jag vill kunna ge... Det bästa av Mig.

Nytt Kapitel börjar ta sin form nu och det är dags att sluta skriva på innehållsförteckningen och bara vända blad.

Någon dag kommer Solen gå upp i min värld och sprida sitt ljus hela vägen in i Min Själ igen... Någon dag!

Over N Out!