KÀrlek utan grÀnser...
Andas in och kĂ€nner att luften blivit mycket lĂ€ttare... KĂ€nner hur jag bara vill ligga i evigheter och studera dej in i minsta detalj... Jag kĂ€nde tryggheten igĂ„r... VĂ€rmen frĂ„n din famn... Att jag Ălskar dej tusen gĂ„nger om Ă€r ingen hemlighet... Att du fĂ„r mina Ă„dror och koka nĂ€r du Ă€r dum Ă€r knappast heller nĂ„got konstigt... Men om jag skulle vĂ€lja idag ifall jag kan leva med dina brister skulle jag utan att tveka svara defenitivt... För nĂ€r vi Ă€r vi finns dĂ€r ingenting som kan stoppa mig... DĂ€r finns ingenting i vĂ€rlden som kan fĂ„ mig att stanna upp eller avbryta... Du Ă€r hela min VĂ€rld.. Du Ă€r allt jag behöver... Du Ă€r min Daniel <3 <3 <3
Above it All....
Omtumlande, Förvirrande, Ăveranalyserat och vĂ€ldigt energi krĂ€vande period i mitt liv som jag inte ser som sĂ€rskilt ljus hur mĂ„nga ljusa tankar jag Ă€n tĂ€nker....Faktumet kvarstĂ„r!
Ăver en tid kommer nu frĂ„gorna att rĂ€tas ut och besluten jag tar inför morgondan kommer sĂ€kert bli hĂ„rdare Ă€n jag tror men samtidigt blir jag tvungen att se om mitt eget, mitt jag och hur jag vill att mitt liv ska se ut eller hur jag vill leva det.....
Man kan ha mÄnga tuffa strider, man kan pÄstÄ att ödet kommer slÄ runt allt sÄ det lÀgger sig rÀtt, man kan hoppas att det blir till vad man tror hjÀrnan vill höra men du kan aldrig komma ifrÄn faktan hur mycket du Àn vill tro annat!
Min vilja Àr att följa mitt hjÀrta vart det Àn bÀr mig, men mitt hjÀrta vill inte alltid mitt eget bÀsta.... Ibland kan jag,mitt inre ta mer skada Àn vad jag visar...Ibland kan saker sÀtta sig sÄ djupt att det pÄminner om betenden jag försöker arbeta bort....Oftast Àr det andras ord som gör det hela mer osÀkert och förvirrat.... Att visa sig stark pÄ en punkt ena dan för att sen slÀnga ur sig nÄgot som egentligen Àr raka motsatsen av allt jag tror pÄ den andra dan...det gör mig osÀker pÄ var jag ska stÄ eller hur jag ska motivera det...
Det handlar inte lÀngre om hur man kÀnner för det Àr ett fast stÄende svar pÄ den frÄgan....Det handlar om att kunna leva med varandras brister, och faktiskt kunna se en framtid dÀr.....
Jag behöver en plan, en reservplan om inte den funkar och en egen vÀg med mÄl som jag, som vi ,som gemenskapen ska nÄ.... Det Àr den punkten jag stÄr pÄ nu....
Var du stÄr Àr jag inte hundra pÄ. Faktiskt sÄ har jag inte kÀnnt mig hundra pÄ det ett bra tag.... Du sÀger vad du kÀnner,problemet Àr att du Àr sÄ ombytlig att det blir lite som att du ger, sen tar du ,sen ger du, sen tar du....
Förr nÀr jag tog upp det med dej sÄ hette det att allt sitter i mitt huve, och att jag mÄste ta kontroll över mina tankar, sen kom det frÄn dej att du haft n mörk period i ditt liv, sÄ jag vet liksom inte riktigt var grÀnsen gick för min tankar ,min magkÀnsla och verklighetens fakta sÄ hur fan ska jag lÀsa av dej om du pallar att jag tar upp det eller om du fortfarande kÀnner att allt sitter i mitt huve......Förvirrande?! VÀlkommen till min verklighet!
Det Àr inte meningen att jag ens ska sitta med dom hÀr tankarna i huvet nu, KÀnns som det blir mer och mer komplicerat att försöka hitta en trygg vÀg i spindel nÀtet... Jag Àlskar dej och tÀnker slÄss för oss, men jag kan inte slÄss utan dej vid min sida.... Du sÀger jag Àr din dröm som blev din verklighet.... Just nu hade jag behövt kÀnna att det Àr sÄ... KÀnna styrkan i orden du sÀger inte bara uppmuntra att dom fortsÀttr flöda.... vet inte ens om du eller nÄn förstÄr hur jag menar....
Jag kÀnner bara att .....
Vi har en chans, Ett Liv....Hur vill vi minnas det?!
You will Always be apart of me, You will Always be my friend...
You will Always be my Only one, I will Love You until the end.....
Ăver en tid kommer nu frĂ„gorna att rĂ€tas ut och besluten jag tar inför morgondan kommer sĂ€kert bli hĂ„rdare Ă€n jag tror men samtidigt blir jag tvungen att se om mitt eget, mitt jag och hur jag vill att mitt liv ska se ut eller hur jag vill leva det.....
Man kan ha mÄnga tuffa strider, man kan pÄstÄ att ödet kommer slÄ runt allt sÄ det lÀgger sig rÀtt, man kan hoppas att det blir till vad man tror hjÀrnan vill höra men du kan aldrig komma ifrÄn faktan hur mycket du Àn vill tro annat!
Min vilja Àr att följa mitt hjÀrta vart det Àn bÀr mig, men mitt hjÀrta vill inte alltid mitt eget bÀsta.... Ibland kan jag,mitt inre ta mer skada Àn vad jag visar...Ibland kan saker sÀtta sig sÄ djupt att det pÄminner om betenden jag försöker arbeta bort....Oftast Àr det andras ord som gör det hela mer osÀkert och förvirrat.... Att visa sig stark pÄ en punkt ena dan för att sen slÀnga ur sig nÄgot som egentligen Àr raka motsatsen av allt jag tror pÄ den andra dan...det gör mig osÀker pÄ var jag ska stÄ eller hur jag ska motivera det...
Det handlar inte lÀngre om hur man kÀnner för det Àr ett fast stÄende svar pÄ den frÄgan....Det handlar om att kunna leva med varandras brister, och faktiskt kunna se en framtid dÀr.....
Jag behöver en plan, en reservplan om inte den funkar och en egen vÀg med mÄl som jag, som vi ,som gemenskapen ska nÄ.... Det Àr den punkten jag stÄr pÄ nu....
Var du stÄr Àr jag inte hundra pÄ. Faktiskt sÄ har jag inte kÀnnt mig hundra pÄ det ett bra tag.... Du sÀger vad du kÀnner,problemet Àr att du Àr sÄ ombytlig att det blir lite som att du ger, sen tar du ,sen ger du, sen tar du....
Förr nÀr jag tog upp det med dej sÄ hette det att allt sitter i mitt huve, och att jag mÄste ta kontroll över mina tankar, sen kom det frÄn dej att du haft n mörk period i ditt liv, sÄ jag vet liksom inte riktigt var grÀnsen gick för min tankar ,min magkÀnsla och verklighetens fakta sÄ hur fan ska jag lÀsa av dej om du pallar att jag tar upp det eller om du fortfarande kÀnner att allt sitter i mitt huve......Förvirrande?! VÀlkommen till min verklighet!
Det Àr inte meningen att jag ens ska sitta med dom hÀr tankarna i huvet nu, KÀnns som det blir mer och mer komplicerat att försöka hitta en trygg vÀg i spindel nÀtet... Jag Àlskar dej och tÀnker slÄss för oss, men jag kan inte slÄss utan dej vid min sida.... Du sÀger jag Àr din dröm som blev din verklighet.... Just nu hade jag behövt kÀnna att det Àr sÄ... KÀnna styrkan i orden du sÀger inte bara uppmuntra att dom fortsÀttr flöda.... vet inte ens om du eller nÄn förstÄr hur jag menar....
Jag kÀnner bara att .....
Vi har en chans, Ett Liv....Hur vill vi minnas det?!
You will Always be apart of me, You will Always be my friend...
You will Always be my Only one, I will Love You until the end.....
