This Is Who I am!! 💋🧚‍♀️💋

Mänskligt att Känna!!

Fjärde gången gilt idag. Skriver ner varenda Tanke som på något sätt påverkar mig. Det är ok att inte orka vara Starkast Alltid. Det är ok att vara Ledsen ibland. Det är helt ok att tömma lite på bägarna så jag kan samla på mig ny kraft att fortsätta min resa. Just Idag är en sån dag.

Känns som om dagen Aldrig ska ta slut. Allt praktiskt är klart och Mys ljusen är tända... Musiken hörs lite lågt i bakgrunden och jag gör det jag gör bäst när man mår såhär... Drar för gardinen och stänger ute Världen m stund. För mycket Stolthet för att be om de jag hade behövt som mest. För mycket som tar emot för ett nej här nu. Accepterar det jag Aldrig kommer Förstå. 

Jag är vad jag är oavsett hur Mycket Rätt jag gör. Ibland gör det bara för ont.

Veckans turbulenta Terror attacker från annat håll var så förväntade att Jag inte ens blev besviken över en väns betende eller svek. Faktum är att Bäst-Före-Datumet så Tydligt gick ut efter den där natten på tåget då jag tog konsekvensen av att lita på dej en gång för mycket. Jag inser det nu.

Rida ut stormen men helt utan dåligt samvete från min sida då jag ställdes i Hörnet och var tvungen att göra ett val. Tvungen att sätta ner foten. Jag bara låter dina dåliga Ordspyor rinna av, för det var hög tid, dags nu.

Jag har fått nog!! Accepterat att du aldrig blir bättre än såhär!!

Världen från min synvinkel är att Känslor är bara Känslor. Ord är bara Ord. Handlingen bakom är det enda som Betyder något. Sålla bort allt annat. Det är förståligt att känna rädsla över att blotta sitt inre. Det är naturligt att höra samma meningsbyggnader under så lång tid att sorgen slutar i att man börjar tro på det. Idag låter jag Tårarna Strömma tills dom tar slut. För imorgon kommer en Ny dag. En ny chans att påverka dagen efter. Frigöra en bättre plan. Börja räkna ner på Allvar för Världens Mest Magiska Sagoplats... Snart dags att åka hem för en stund. 

Indian Spirit open air - Last Dance

Höjdpunkten för mig detta Året också....

To be Continued...

Konsten att vända blad...

Tänk om Livet vore lika enkelt som att vända blad och bara börja skriva något nytt?!? Jag har inte bloggat så mycket på ett tag. Inte för att jag inte skrivit alls utan mer för att texten blivit sparad och stannat i bloggmappen, för mig själv.

Jag har gjort upp Att-Göra-Listor inför Hösten med delmål som ska vara Helt kompletta innan Året är slut.

Det finns "Måsten" som Jag bara Vill

Klara för mig själv. Sen finns där "Måsten" Jag tycker är dags att Jag slutför. Samtidigt så tänker jag inte lägga upp listorna här, så det kan Hända att inte alla förstår Min Resa kommande månader. Men vet Ni vad, det gör mig Ingenting. Jag känner inte ett behov av att göra saker bara för att andra gör, tycker eller tänker. Den läxan lärde Jag mig när jag var alldeles för ung. Att tillfredställa andras behov är något varje Människa borde skippa ur sin Livsfilosofi, för det kommer Aldrig göra någon Lycklig eller Nöjd.

Att vara på sin Egen resa, med sina egna Visioner kommer automatiskt att Attrahera likasinnade människor och i slutändan skapa en Lyckligare Harmoni inombords. När man en dag kommer så långt i läran om Livet, så kan man börja Leva Livet fullt ut. 

Förr tänkte Jag Alltid... Man Lever bara En gång. Idag tänker Jag annorlunda.

Chansen att Leva Livet får man Varje dag man öppnar Ögonen. Istället för att räkna hur många kilon med bördor man bär, ska man räkna alla Gåvor som Livet hela tiden ger. 

Det är de Svåraste ibland att se, när bekymmerna duggar tätt. 

Jag är inte Där Jag vill vara.

Jag har inte åstadkommit Allt Jag vill utföra ännu. Jag kan inte säga att jag vaknade och kände mig Fullständig och hel. Men så länge man Aldrig bara står helt stilla, utan fortsätter att Gå i Lagom takt... Så är man ett steg närmre varje dag. 

" Im on My Way "

Det kan kännas Förvirrande ibland... 

Vissa människor Hittar "Hem" på en speciell Plats eller Stad, Andra Hittar "Hem" i en annan person. 

Jag är en av dom.

Känslan av att Krypa in i en Famn där plats och tid inte spelar någon roll.

Naturligt Bekvämt liksom. 

Hur kan Något så Vackert vara så Svårt att Förstå???

Jag Skriver Inlägg efter inlägg. Matar ut hur Många visdoms ord som helst för mig själv. Tycker jag Försöker förmedla en Känsla, Tömmer ut kanalerna på både gott och ont.

Skriver en del om vad mitt Hjärta bankar för eller det som gör Mest ont. 

Inte för Någon annan utan mer för att Stärka, Utveckla eller Minnas Mina Rätt och Mina Fel. 

Jag kan Ibland vara Klumpig när Jag formulerar Mig, jag vet det nu.

Jag tänker allt som Oftast så Många Tankar-Handling-Konsekvens helt Automatiskt som ett stort Bollplank innan Besluten på Allvar tas.

Varför?!?

För att Jag vet hur många Konsekvenser som ska nå ut till varje plan innan den rinner ut i sanden.

Ju fler Känslomässiga områden i livet som blivit Ifrågasatta av mig själv och ibland av andra, kan bara gå till sitt Klimax först när Alla grenarna på Trädet fått sin beskärda del.

*** Ont kan inte göra mer Ont än Ont.

*** Rädslan kan inte bli mer Skrämmande än att Behöva konfrontera den.

*** Agressioner blir Alltid för Energitagande till slut och varje punkt ebbar ut sakta men Säkert.

Ect ect

Ingen kommer nånsin att kunna veta Hur många Misslyckade Försök som finns bakom varje Lyckad Framgång.

Jag vill Omge mig med människor som Vill bli bättre än Vi va igår. 

Jag vill Omge mig med Människor som bara tävlar mot sitt eget Jag.

Jag vill Omge mig med Människor som ser på Världen med Kärlek istället för hat.

Jag vill Omge mig med Människor som Vågar Jaga sina Drömmar , istället för att nöja sig med andras syn på Livet lagom.

Jag har rensat bort tillräckligt, Jag har satt ner min fot. Den sista lilla biten består mer av att fylla på Allt värdefullt som kommer på vägen. 

Livet just nu...