Priceless Sunset...

Honestly in the weakest times when your heart cryes out the biggest nightmare in all our time... You shade your tears lost in your mind to proof for yourself that the only strengh is inside... The biggest gift is to learn how to love to spread your wings and fly with no return... Among the stars to seek your place with someone special that keeps you warm and safe... The gift to open your eyes with no pain placed To se the Beautyful sunset and be amaized... Hope , dreams and faith all in one with no shattered glass and scars digged to deep... My man has it all... The magic in his eyes could get me lost for ever in a farytale of twist iternal love with a not happy end couse my happiness wont end at all....<3 <3 <3


Flipperkulan i arkaden .... Alltid Àr redo!!

Teori och praktik Àr som tvÄ skilda vÀrldar... LÀrdomen man föresprÄkar kan i praktiken vÀndas mÄnga gÄnger innan det till slut blir rÀtt blir bra blir som man egentligen menade frÄn början...

En konflikt inombords kÀnns, mÀrks, syns endast i den nÀrmsta omgivningen som en medveten konsekvens för integritets regler man sjÀlv satt upp, det Àr ocksÄ nÀrmsta som fÄr lida av att man sjÀlv kÀnner, tÀnker , bearbetar ny infÄngad information som kÀnslor eller livets gÄng med utbyte av den direkt pÄverkande omgivning...

Sista tvÄ mÄnaderna har speglat ganska mycket nytt att ta in bÄde positivt och negativt... Fast startskottet var en helt ny era som tog fÀste... Resten var följderna man inte lÀrde sig dÀr... NÀr man vÀljer att gÄ emot den första kÀnslan eller intrycket bara för att visa sig öppen för att sjÀlv bilda en uppfattning som man egentligen redan gjort men pÄ nÄt sÀtt mÄste bepröva ideen eller ifrÄgasÀtta sitt eget omdömme för att fÄ svart pÄ vitt....

Jag kan nog kÀnna mig jÀvligt besviken pÄ hur mÀnniskor hanterar sina möjligheter eller hur dom vÀljer bort nya vÀgar... Samtidigt Àr det inte mitt ansvar att se framÄt Ät dem... Förstod dom inte första gÄngen man förklarade sÄ fattar dom inte den andra gÄngen heller.. Av samma anledning att jag Àr pÄ en plats i mitt liv och de eller den pÄ en helt annan...
KOLLISION- Oundviklig...

Man kan lÀsa rÀtt mycket pÄ en person av vad som Àr medvetet direkt sÄrande...hur ska man göra nÀr budskapet nÄr fram men handlingen fortsÀtter i samma spÄr ... GÄng pÄ gÄng...
Vem tÀnker rÀtt hjÀrtat,huvet, erfarenheten eller samvetet?!?!
Eller Àr dom alla bara i konstant konflikt med varann?!

Utan att kunna avgöra i förvÀg att i vilket lÀge man Àn hamnar i sÄ Àr kÀnslan, alltsÄ hjÀrtat som godtroget ser en svagare individ nÀr dom som mest behöver en.... Huvet och erfarenheten flaggar rött men samvetet tar över nÀr man ÀndÄ vÀljer att inte dömma ut vÀrsta scenariot...

Att sen filisofera kring Àmnet pÄ avstÄnd lÄter kanske lÄngsökt samtidigt som sjÀlva Àmnet inte behöver vara knutet till just en individ eller en hÀndelse utan bara en pÄminnelse av samma historia som upprepats gÄng pÄ gÄng...

Utan resultat av lÀrdom dÄ kan man ju tycka eller?!?!
Kan det vara sÄ att man inte vÀljer att dra alla över en kant och istÀllet vÄgar slÀppa fram/in mÀnniskor ?!?
Är det nĂ„n skillnad mellan hur tjejer och killar resonerar i frĂ„gan ?!?

Innerst inne kan man inte förneka att magkÀnslan vid ett första möte allt som oftast Àr det rÀtta... Ibland mÄste man bara lÄta tiden ha sin gÄng och lÄta det som sker ske... UtgÄ ifrÄn det sen vÀlja en ny vÀg <3

För det finns ju ingen början... Inget slut!

Over N Out!





RSS 2.0