đđđ
SĂ„rbart Naket...
KÀnslan av att vela om man ska vara öppen, Àrlig eller lÀgga locket pÄ. Blotta inre tankar eller bara dansa pÄ ytan av alla ord...
Dem sÀger att Enda sÀttet att Glömma gamla Minnen Àr att skapa Nya. Att ersÀtta det man saknar med nya karaktÀrer blir pÄ ett vis att man mÄste Äteruppleva kÀnslor lite surrealistiskt med nya intryck frÄn alla vÄra sinnen. Men de innebÀr ocksÄ att man mÄste konfronteras med de förflutna och bearbeta allt man skjutit Ät sidan för att slippa kÀnna att varje mynt har 2 sidor.
Jag har drömmar som envisas med att dyka upp. Ju mer jag försöker trÀnga bort dem ju oftare minns jag dem. KÀnslan som uppstÄr Àr vacker, varm och solig. Medans verklighetens vardag Àr en mer sorgsen variant. En saga för bra för att vara sann. PÄ mÄnga sÀtt har den gjort mig till den mÀnniskan jag Àr idag. Samtidigt som jag mÄste försöka komma ihÄg att glömma, ÀndÄ pÄminns jag ofta av tankar som stÀndigt kommer tillbaks.
Medveten om att murarna jag tampas med bygger pÄ stunder dÀr jag gÄng pÄ gÄng övertalats att kÀnna kÀnslan av att vara otillrÀcklig eller inte bra nog. Till slut tror man att det Àr sÄ det Àr. Av rÀdsla blir man sin egen vÀrsta fiende. Man stÀnger av och stÀnger ute mÀnniskor som kommer för nÀra, för att inte behöva riskera att hamna i samma sits. Tiden gÄr och nÄnstans tror man att sÄren ska lÀka, men i sjÀlva verket lÀker sÄren först nÀr man vÀl vÄgat ta steget pÄ nytt, vÄgat chansa att hamna i sitsen dÀr svaren Àr raka motsatsen. Kanske under andra omstÀndigheter med nÄgon ny.
En del av mig lÀngtar till nÀsta kapitel i mitt liv. En annan del av mig har inte brÄttom nÄgonstans alls. En del av mig vÀgrar viskar nÄgon annan mans namn sÄlÀnge hjÀrtat fortfarande tyst viskar ditt. Tyst sÄ tyst att inte ens Du kan höra det. Ibland fattar jag inte varför men Vi förblir nog alltid en GÄta. Ibland Àr de enklare att bara ignorera, och hoppas att det gÄr över tills dagen gryr.
Jag har insett att man kan klippa alla banden, men det finns alltid strÀngar som flÀtas samman för alltid, det bara Àr sÄ.
Skillnaden frÄn tiden före allt det hÀr tills nu Àr ofantligt stor. Jag tror aldrig att jag kÀnnt mig sjÀlv bÀttre Àn jag gör idag. Vet mina brister, lika mycket som jag vet mitt eget vÀrde. Har tydliga MÄl i Livet istÀllet för att dag för dag tÀnka ut överlevnads strategier. Klarat tillrÀckligt mÄnga "hinder" för att vara en trygg förebild. KrÀsen nog för att vÀlja bort medelmÄttig kÀrlek i vardagen, TÄlamod nog för att invÀnta en extra ordinÀr Man som vÀnder upp och ner pÄ allt nÀr han gör entre i Livet. Inklusive Allt.
" What You give is What You get "
PÄ senare tid har det förekommit stunder som var omöjliga att stÄ emot.
En liten Gnista kan plötsligt tÀnda till inombords. Manlig Pondus Àr de Mest attraherande som finns. Du vet en sÄn dÀr UtstrÄlning som lyser sÄ skarpt pÄ lÄngt hÄll att man inte kan göra annat Àn att dras dit som en magnet. NÀr det inte lÀngre bara handlar om Vackra ögon, Starka armar eller fina ord.
Allt man innerligt Hoppas pÄ Àr att personligheten matchar alla Intryck och vibrationer av Energi som flödar i hans nÀrhet. Tankarna börjar lekar i sinnet utan nÄgon hÀmning Alls. Först Oskyldigt lockande sensuellt, för att sedan sakta gÄ över till en mer och mer erotisk karaktÀr. SmÄ smÄ stunder som sekvenser av olika scenarier dÀr Alla slutar sÀnda precis innan det Eskalerar och Hettar till sÄ det BrÀnns intensivt. SmÄ smÄ korta filmer,som Alla vÀcker lusten av samma Inre BegÀr. En liten enkel Gnista som nu Lyser som en lÄga sÄ klar. Fantasin har inga grÀnser nÀr till och med Jag blir rosig om kinderna och snubblar helt utan ord...
