This Is Who I am!! 💋🧚‍♀️💋

Jag är så nära men ändå så Sjukt långt borta. Jag är långt inne men samtidigt alldeles i ytterkanten av en spiral mellan gott och ont i landet Ingenstans.
Jag vill bara härifrån nu, Jag vill inte behöva gå igenom detta mer nu,
Jag vill känna mig Levande mer än bara i korta ögonblick, Någon jävla trygghet tack , nån jävla gång.
Jag har lärt mig massor jag inte vill veta. Jag slutade önska när jag insåg det var totalt lönlöst.
Stark säger ni- Stark gör fan bara Ont överallt.
Blir som en irriterande plåga, som ett myggbett som inte slutar kliar, som ett sår blir infekterat men aldrig läkt.
Jävla Skit Tårar som aldrig slutar oavsett vilket tankesätt jag än försöker leva efter.
Jag skulle hellre vilja hantera detta som arg än som ledsen och jävligt rädd hela tiden. Ilskan kunde gett mig ignorans... Men det bara blöder.
Trasig, sjukt trasig av allt.
Fan ska jag göra nu då?!
Känslo bomb som inte får utlopp.
Jag vet vad jag behöver men vad gör det för nytta där jag sitter nu?!
Rummet fullt av människor som vill finnas där, men jag känner mig ändå så förbannat Ensam.
Så jävla köttad inombords, Så satans Maktlös ... Så jäkla Trött!

Vad gör Jag om jag förlorar mig själv just i detta nu?!
Vaknar jag som någon annan imorgon då, eller blir jag bara påminnd ännu en gång om allt som är så drygt att bära på?!?
Jag saknar Allt... Och just nu är Jag Olyckligare än nånsin!

Jag skulle ge mycket för att få stå bakom spelarna nu, nu ,nu
Då hade jag i allfall fått ut en del av smärtan tills jag blivit så utmattad att inte ens drömmarna kunde påverka mig inför en ny dag...