This Is Who I am!! 💋🧚‍♀️💋

Himlen är alldeles Blå, sådär klarblå som dina ögon när du kisar upp och ser på mig då och då. Solen Skiner utanför ditt fönster men det är inget du ens lägger märke till.
Kryper upp korta stunder i din säng med min panna tätt emot din, rädd för att göra dej ännu varmare än vad du redan är, men långa nog så du känner min Kärlek.
Hör hur tafatta orden låter när jag försöker uppmuntra dej att snart mitt Hjärta snart ska du få komma hem. Så blek men ändå så rosiga kinder du lyckats få, Leendet är sedan länge utsuddat som bortraderat där det passade så perfekt så bra. Oron som kryper längs väggarna, oro och frågor om nästa steg som ingen vet något om.
Underskattad, överdramatiserad och för vissa aldrig förstådd med ett pekande finger hur långt Allvaret faktiskt har nått.
Fortfarande försöka hitta ämnen intressanta nog att prata om.
Något som fördriver tiden som vi så omsorgsfullt är rädda om.
En får stanna , en ska gå.
Inget alternativ att ens åka hem, speglande tomt vandrande i tystnad , ingen som helst ro. Som om det är mindre tungt hemma när allt annat från vardagen gör sig påminnt och sliskigt kryper sig på.
Små och stora vibrationer av Känslor som är svåra att förstå.
Mörka tankar av sårande ilska med all rätt , men sveket är inget att göra något åt.
Vi kan kalla det lärdom, vi kan kalla det "bevis" men just här och just nu finns det ingen förklaring logisk nog för att rädda dagen.
För det gör varken till eller ifrån när Värken inte släpper.
Tårar som rinner så fort dörren stängs, tårar som inte går att trösta med ett nattligt äventyr.
Tomhet så stor att inte ens solens värme känns underbar.
Finns inget mer att förstå, Finns ingen tyngd att luta sig på, Finns bara en väg och det är bara att se dej vända ryggen till och gå...

"Jag Tar Den Med "