LĂ„st!

Finns nog inga ord som kan beskriva mina kÀnslor.... KÀnns som jag Àr allting pÄ en och samma gÄng, i vanliga fall kÀnns det bÀttre nÀr man fÄtt "skriva" av sig men den hÀr gÄngen bara dog lusten/orken att ens ta tag i nÄt. Det kÀnns som man blivit sliten i stycken, som om luften totalt gick ur. Och istÀllet för att bara ta smÀrtan sÄ stÀngde jag dörren, HÄller hÄrt i nyckeln och palla inte att lÄta nÄgon kÀnna eller se.
HjÀrtat orkar inte ta hur mÄnga smÀllar som helst.... Klart jag Àr sjukt besviken men mest av allt.... Jag LÄser Sinnet nu
Jag orkar inte detta mer

Oven N Out!


Kommentarer

Kommentera inlÀgget hÀr:

Namn:
Kom ihÄg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0