This Is Who I am!! 💋🧚‍♀️💋

Att leva under samma tak som dej i sju år var en ständig plåga, Att inse att den man älska på kvällen blev ett monster utan någon som helst moral eller etik eller ett stopp i kroppen... Dagen jag insåg hur svag och feg du egentligen var, blev en start på ett nytt helvete... Men friheten och pauserna emellan dina attacker blev längre, möjligheten till skydd från dina negativa energi blev större.... Skäms jag?!?! Nej inte nu längre... Nu vet jag att den ständiga psykiska och fysiska misshandeln faktiskt var ett faktum... Och att skydda den som gjorde det är det samma som att vara medbrottsling mot sig själv....
Lärdomen att aldrig dömma efter utsidan blev jävligt hård och smärtsam!
Svartsjuka och kontroll behov är en farlig sjukdom... När giftet väl har börjat vandra så finns det ingen återvändo eller lyckosamt slut...
Sen att det först hände i det tysta gör det inte mindre pinsamt att jag faktiskt lät det pågå och till slut eskalera bland vänner och familj.... Men dom som minns mest och skadats hårdast av allt är barnen... Den smärtan kan ingen ta ifrån dom... Fast du aldrig gav dej på dom innebär det inte att dom psykisla menen blev mindre, snarare tvärtom nu när dom blivit större och inser att minnena dom bär på är värre än monstret under sängen.... Nu blir dom ju för första gången påminda om hur en man ska bete sig, hur man ska visa varandra respekt och framförallt att den ena parten inte ska ta stryk av den andra... Det gör fortfarande ont i mamma-hjärtat av tanken men det finns bara en väg och det är upp....
Att våga prata om alla vidriga saker du gjort, det var som en början på slutet av ditt herravälde den dagen du lyfter handen första gången... Numera helt officiellt så är du bara en skamfläck i samhället som skitit i den blå byrån en gång för mycket.... Det är över nu, Karma kommer att ge dej ditt straff när tiden är inne... Det är jag helt säker på!

Jag tänker inte hålla käften längre!!!