This Is Who I am!! 💋🧚‍♀️💋

Sista Dagen!! 😘💖

Tänk om imorgon är Min sista dag på jorden???

 Kommer man då till porten och går igenom livets happenings för att sen bli dömd till Himmel eller Helvete??

Hade jag tänkt på hur mycket av livets chanser jag tagit till vara på??

 Eller hade jag suttit där och ångrat alla chanser jag aldrig tagit??

Ångrat Alla Fel jag aldrig hann göra rätt??



Lika svårt som det är att nånsin få bevis för vad som faktiskt händer just precis den stunden kroppen dör. Lika många teorier präntas in i hjärnan på varje människa redan från födslen, och genom hela livet. Den ena teorin mer idiotisk än den andra. Lika overkliga och ologiska dagens sci-fi filmer vi ser på bio.



 Tänk om det inte finns en Himmel eller en Skärseld?? 

Tänk om det som styr människan allra mest är den som dömmer?

 Den som plågar en oren själ?

Den som bara kan försvinna under fullkomlig frid?



 Det Egna Jaget. Medvetandet i Själen.



Våra innersta känslor vi bär... vår egen kompletta självbild Vi har precis när vi dör.



Vi tar alldeles för mycket för givet genom Livet.  Vi vet att man borde göra om och göra rätt när man gjort fel. Vi vet också att det är mänskligt att fela. Vi har nästan aldrig särskilt bråttom med att rätta till våra misstag, för vi har ju gott om Tid eller??

Upptagna med "Just nu" i jakten på att uppnå något bättre. Något mer. Ofta för att omvärlden ska värdera och inspireras till att klättra vidare uppåt. Fokus på en illusion av vad som gör varje människa lite Lyckligare.



Om livet vore en enda lång berg-o-dal-bana med alla dess bergstoppar och djup. Ständiga luriga loopar som pendlar mellan gott och ont.

Skulle du fortfarande sitta kvar och hålla i dej eller kanske slopa vissa bitar av rädsla att misslyckas, eller inte vara tillräckligt stark eller bra nog för att klara dej över nästa höga krön??



Tänk om själens skärseld innebär att du helt plötsligt vaknar upp efter döden och inser att du inte längre har några chanser kvar som du tagit för givet.

Det finns inte mycket som plågar en människa så grymt hårt som personligt misslyckande. Allt som oftast får man fler chanser på sig att klara varje hinder. Men tänk den totala paniken som skulle sprida sig inombords när insikten om att alla chanser tog slut.

Rädslans maximala klimax skulle inträda och ta över alla känslor som fanns kvar.







Tänk om man inser att man klättrar på en stege där man lever flera liv.

Att man i genom varje liv försöker klättra ett steg längre upp. För att sakta fullborda en människas fullkomliga syfte att bli den bästa versionen av sig själv. Alltid i olika stadier med ny skepnad varje gång. Det kanske låter som en lite mindre skräckinjagad variant av döden. Men också ett helt nytt kapitel som hade krävt ytterliggare en A4 sida med tankar. En annan tid, en annan dag.





Är det inte dags att Vi människor vaknar snart??

 Och slutar titta ner dömmande på andra människor som inte tror på att enda vägen genom livet är att följa strömmens uppenbara kurs??

 Slutar tvinga kommande generationer att det är fel att tänka själv. Hade de inte varit för de modiga "utbrytarna" lite överallt har funnits. Kämpat och lidit genom hela historian både inom stort som smått, många genom hela sina liv. Då hade mänskligheten stannat upp och slutats att utvecklas för väldigt längesen. Istället väljer vi att gå mot en medveten,  En förutsägbar förintelse av vår egen art.

Rädslor kommer alltid att vara vår värsta fiende. Vår största begränsning.



 Frågan är hur högt vi värderar risker mot vinst. Hur stort eller litet fängelse skulle vi välja att leva i??

Låser du in själen eller begränsar du livet??

Helt plötsligt får orden en mycket starkare mening. Dagens quotes en djupare betydelse. Jag en modigare känsla inombords. Ta vara på varje chans. Acceptera att alla möjligheter innebär en risk. Inse att den ende du kan förändra är dej själv. Hela universum är en del av ett ständigt rytmiskt rörelsemönster som aldrig nånsin står stilla, hela vägen utifrån världens yttersta gränser in till den allra minsta cell i kroppen. Som en stor sluten cirkel. Utan början. Utan Slut. Det gäller bara att hitta rytmen som känns beskväm att hålla takten till och följa det flowet avslappnat vart det än bär...