This Is Who I am!! 💋🧚‍♀️💋

En tanke eller Två...

Hur vet man att man är redo för att ta nästa kliv upp i trappen närmre mot mål och drömmar???

Är det så att man bara känner inombords när det är dags??

Eller är de så att man en dag bara vaknar och känner sig stark och modig nog att börja prova alla tänkbara lösningar för att till slut bara inse att något blev rätt och man skuttar märkbart framåt??
 
Att jämt jobba i motvind tar knäcken på vem som helst in emellan. Stundvis för att påminna om den tunna linjen mellan botten och toppen. Den biten som alltid är svårast att balansera på utan att det påverkar ens känslor och rubbar lite trygghet.

Och framför allt, Varför är man så onödigt hård mot sig själv när man äntligen är på väg mot något nytt. Att man på nåt sätt omedvetet och helt bortom omgivningens vetskap börjar påminnas om allt man lämnat, och stegvis testar sig själv för att försäkra sig om att man verkligen vill eller verkligen känner att alla olika kemi plan stämmer överrens med önskan om sin framtidsbild???
Det är så jäkla onödigt att ens sätta sig i sitsen att börja jämföra, väga för och nackdelar för att alltid sluta med att man nog ändå saknar någon som inte längre är en potenciell framtidsbild.

Av egen erfarenhet så kan jag säga att jag är väl medveten om vem jag är,var jag vill och hur mycket jag faktiskt är värd.
Min självkänsla och självförtroende är på en lagom harmonisk nivå utan några direkta gropar.
Ändå tillåter man sig inte att få känna känslan av kärlek och att tillhöra någon som känner likadant.

Det känns galet att bara längta fram tills dit utan att göra något åt saken, samtidigt som människor runt en redan hunnit hela vägen och flera gånger bytt ut sin partner mot nån ny.
Där och då ställer jag mig frågan om många människor slänger sig in och ut lättvindigt i relationer?? Eller om det är jag som inte tar fler chanser, om jag gör rätt eller fel??

Jag tror nånstans på att man försöker reparera eller laga när något blir trasigt istället för att bara byta ut personer mot en ny. Det är sällsynt i dagens samhälle. Så sällsynt att jag undrar om det blivit till en myt.


1000 frågor utan svar... några 100 tankar från bara ett Jag...