WonderLand!
Vad Behöver Jag som allra Mest just nu?!?
Jag stÀller en frÄga som jag redan vet Svaret pÄ... Men Undviker ÀndÄ att sÀga Hela meningen Högt. Censurerar att fortsÀtta i bara Tanken, bara dÀr kan Jag Skrika ut det Omöjligt Möjliga.
Varför mÄste nÄgot sÄ egentligen SjÀlvklart vara sÄ SvÄrt att Visa Tydligt? NÀr Jag Aldrig innan varit RÀdd att lÄta de Synas.
Hur kan Jag efter Allt som varit , ÀndÄ kÀnna Mig lika NÀra det Jag var LÄngt bort ifrÄn Förut?
Jag Viskar för mig sjÀlv... Att det Alltid kommer Beröra mer Àn bara Mitt HjÀrta.
Om Jag nu vet att det Aldrig finns nÄn Tid som Àr "RÀtt" , Hur kan Min SjÀl dÄ bara kÀnna sig som Hemma och vara Stark nÀr Vi tvÄ blir Ett?
Tar tre Djupa Andetag och sÀger ........ .., ...
Utanför spinner VÀrlden pÄ i en faslig fart... Ibland hoppar Jag pÄ karusellen nÀr den Flyger förbi, inbillar Mig att Jag vÀxer mig stark. SÄ stark att Jag tror att det finns en annan sfÀr, tror jag glömmer svunnen Tid.
Men Ădet pĂ„minner dĂ„ och dĂ„ om att Allt bara Ă€r en Undantryckt illusion.
Och snart Àr man tillbaka pÄ en KÀnsloladdad ruta ett.
DÀr TÄrar brÀnner lika mycket som förut... DÀr Saknad blir lika tung som Tomheten av att kÀnna sig Halv.
Ett omtumlande Vakum dÀr frÄgan förblir obesvarad för man inte vÄgar tro.
Ska det Alltid vara SÄhÀr?!
Att KÀnslan Aldrig kommer att finna nÄgon Tröst.
Att HjÀrtat Aldrig slutar kalla.
Att Ord Alltid krossas av Handling.
Att vilken dag som helst kan sluta i en Dröm.
Att FörstÄelse blir det Omöjliga hindret.
Att MĂ„nen Aldrig hinner ikapp Solen...
"Always & Forever" <\3
Feels so Cruel!!
"You Ruin Me"
Job well done
Standing ovation
Yeah you got what you wanted
I guess you won
And I don't want to hear, they don't know you like I do
Even I could've told you
But now we're done
'Cause you play me like a symphony
Play me till your fingers bleed
I'm your greatest masterpiece
You ruin me
Later when the curtains drawn
And no one's there for you back home
Don't cry to me, you played me wrong
You ruin me
I know you thought
That I wouldn't notice
You were acting so strange
I'm not that dumb
And in the end I hope she was worth it
I don't care if you loved me, you make me numb
'Cause you play me like a symphony
Play me till your fingers bleed
I'm your greatest masterpiece
You ruin me
Later when the curtains drawn
And no one's there for you back home
Don't cry to me, you played me wrong
You ruin me
We're that song you wouldn't sing
Just a broken melody
You're killing me
You play me like a symphony
Play me till your fingers bleed
I'm your greatest masterpiece
You ruin me
Later when the curtains drawn
And no one's there for you back home
Don't cry to me you played me wrong
You ruin me
This is Me!
Det finns Tre sĂ€tt att se VĂ€rlden pĂ„... Med Ăgon fyllda av Fördomar byggda pĂ„ RĂ€dslor.... Med Ăgon MĂ€ttade av Kunskap byggda pĂ„ Erfarenhet... Eller Med Ăgon dĂ€r Nyfikenheten brinner för att se Allt Nytt som aldrig tar Slut.
Hungrig utan dess like... KÀnslan av att kÀnna Leendet pÄ lÀpparna över sÄ lite som en konversation... Lite Nervös men med Pirr i magen av att kÀnna Vibrationerna...
âšđâšđâšđâš
FĂ„r nog skaffa mig en ny liten bok att skriva av sig alla Tankar i... Liten men Mycket mer Personlig Ă€n sĂ„hĂ€r đ
âšStoltâš
Idag Vann Vi ytterliggare en Punkt pÄ listan över Milstolpar med utstakade mÄl. Jag vet hur den kommer se ut i slutÀndan och jag vet att VÀgen dit Àr Full av prövningar men Mest av Allt sÄ Vet Jag att ingen kommer vara Stoltare Àn Jag över Min Enhet nÀr mÄlsnöret faller till marken. Ibland kÀnner jag mig vilsen nÀr vi klampar in pÄ nya omrÄden, Ibland kÀnner Jag mig sÀkrare Àn nÄgot annat att kuggarna i hjulet fungerar utmÀrkt. Ibland SkrÀmmer det mig att jag vet att Jag mÄste klara Allt detta pÄ egen hand, men Ni Àr min Drivkraft.... Ni Àr min Motivation... Min sÄrbarhet och Min Allra Starkaste sida. Jag Àr Allt jag Àr Tack vare er. Livets HÄrda Skola blir bara som en Suddig bild som genomsyras av KÀrleken som hÄller oss Sammansvetsade... Vi Àr det BÀsta som Finns!!!
âšđâšđâšđâšđâš
Det Àr Ok att kÀnna RÀdsla... Det Àr Ok att kÀnna sig Liten ibland... Det Àr Ok att vara Svag stundvis... För utan Allt de dÀr sÄ skulle inte det kÀnnas sÄ Himla Varmt varje gÄng vÄgorna av Lycka sköljer in över stranden...
Och VĂ€rlden skulle inte heller kunna Glittra sĂ„ Vackert om Ăgonen inte kĂ€nde Sorg ibland.
Ju mer GlÀdjefylld Uppförsbacken Àr... Desto Djupare blir dalen nÀr den vÀl börjat pika. Ibland kanske man mÄste stanna upp och fundera pÄ om man verkligen vill ta fler steg upp nÀr möjligheterna knackar pÄ dörren. SÄ kanske. Kanske. FLödet blir mer jÀmt Balanserat istÀllet för Extrema Lyckopunkter mot totala Katastrofer.
Jag försöker Verkligen FörstÄ. Jag Försöker Verkligen Leva upp till BalansgÄngen jag ser visuellt.
LÀra mig ett Nytt Mönster omprogramerat över Tid av HjÀrnan för att smÄfixa "buggar" och sÄ smÄningom kunna leverera helt utan SvÄrighet pÄ varje punkt, en efter en. Varje sekund RÀknas... Framtiden Àr Nu.
"This is My Life... Made by My own Choices... Buildt on every Experience i ever felt in My Heart... Guided by My inner Guts... But most of All, the Answers on any Mistakes i Turned Wrong into Right... By Risking My Soul to Feel Pain, i Hope to gain the Best version of Me i can Possible be.."
